Hopplöst fall..

Ja man tror man kan förändra människor.

Men de är helt fel.. 

Den där biten man trodde försvunnit, den finns nog där inne för alltid.

Vissa växer upp, vissa gör de inte. 

Åh i detta fall inte.. Synd nog.

Jaa åh va känner ja inför de.. Vet faktiskt inte om ja ska vara ärlig.

Tror ja bara vill gå vidare. 

Vet inte hur länge man orkar gå med den där klumpen i magen.

Just nu så känner ja faktiskt ingenting. Åh de är nått jag själv e chockad över.

Allt bara försvann på typ 5minuter.

Jag har mina underbara barn och vill kunna engagera all tid åt dom.

Och då med endast glädje.

Allt är så bra ändå tills man får reda på att du ska ut.. Då går man med den där klumpen

i magen ända tills den dagen kommer åh så vet man att de blir samma sak om och om igen.

Vissa kan inte med alkohol helt enkelt!

Men men du väljer de framför oss så då är de så.

Inte jag som går miste om nått.

Nu kanske du förstår varför ja inte skrivit på nå papper.

Ville vänta åh se hur du klarat dej tills efter sommaren. 

Men nu behöver ja inte vänta åh se längre. Jag har redan sätt! 

Men men ska väl inte säga för mycket. Vet ju att man e dum åh svag för de där

fäskandet. Så de blir väl som vanligt antar ja..

 Får se vad som händer helt enkelt.